själv...isk

Jag tar för mig och det går bra men jag har svårt att glädjas åt mina framsteg,
finns alltid tillbakablickar som stoppar upp lite och gör känslan obekväm och få mitt huvud ur balans.
Sen kommer dagarna som flyter på som om inget har hänt och jag känner det jag ska känna.
Oberörd och stark.
Jag glädjer mig till framtiden oavsett om det handlar om veckor eller månader.
Det är spännande och läskigt men jag vet att det kommer vara för min fördel. det är min tid nu.
Nya modet är tydligen offentlig egoism.
ok
jag är bäst..!